Saknad...

Denna dagen är lite jobbig faktiskt.

5 år sen du försvann upp bland änglarna och lämnade oss här nere utan dig. Det är lika jobbigt fortfarande ska du veta. Att gå varje dag utan dig, varje dag och ingen kommer och äter efter jobb och allt det där. Varför är det så satans orättvist?? Barnen hade avgudat dig om dem hade fått leva ett liv tillsammans med sin farbror! Robin har du inte ens fått träffa och Emilia kommer inte ihåg dig. Blir så arg när jag tänker på det! Varför skulle det hända för? varför just dig??

Var uppe hos dig innan och satte lite nya blommor till dig och tände några ljus. Det gör ont in i hjärtat!!

Saknar dig så otroligt mycket så det går inte att beskriva. Tycker det är dags för dig att komma hem nu! Man önskar och önskar! Men vi kommer ses igen och då ska du få världens största kram!

Ta hand om dig... Du är älskad och saknad för alltid Christian! Glöm aldrig det! Massor av pussar och kramar


















Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0